Related Paintings of unknow artist :. | Seascape, boats, ships and warships. 07 | Stilleben | Our Lady with Child | Studlhutte im Jahre | European city landscape, street landsacpe, construction, frontstore, building and architecture. 243 |
Related Artists:
ARALDI, Alessandro
Italian Painter, ca.1460-1530 He apparently assisted with contemporary Cristoforo Caselli (il Temperello). His work shows the influences of early Venetian Renaissance painters such as Giovanni Bellini and Vivarini, but also Lorenzo Costa from Ferrara. He painted frescoes in the Benedictine monastery of San Paolo. He also painted two scenes with the story of St. Catherine, the Dispute before the emperor Maximilian and St. Catherine and St. Jerome, including an odd Annunciation (1514), for the abbess Giovanna da Piacenza (1514). Antonio Allegri (Correggio) would complete his own masterpiece frescoes for the abbess in a strikingly different, and for the age, more modern, style.
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Govaert Flinck
1615-1660 Dutch Govaert Flinck Locations Born at Cleves, he was apprenticed by his father to a silk mercer, but having secretly acquired a passion for drawing, was sent to Leeuwarden, where he boarded in the house of Lambert Jacobszon, a Mennonite, better known as an itinerant preacher than as a painter. Here Flinck was joined by Jacob Backer, and the companionship of a youth determined like himself to be an artist only confirmed his passion for painting. Amongst the neighbours of Jacobszon at Leeuwarden were the sons and relations of Rombertus van Uylenburgh, whose daughter Saske married Rembrandt in 1634. Other members of the same family lived at Amsterdam, cultivating the arts either professionally or as amateurs. The pupils of Lambert probably gained some knowledge of Rembrandt by intercourse with the Ulenburgs. Certainly Joachim von Sandrart, who visited Holland in 1637, found Flinck acknowledged as one of Rembrandt best pupils, and living habitually in the house of the dealer Hendrik Uylenburg at Amsterdam. For many years Flinck laboured on the lines of Rembrandt, following that master style in all the works which he executed between 1636 and 1648. With aspirations as a history painter, however, he looked to the swelling forms and grand action of Peter Paul Rubens, which led to many commissions for official and diplomatic painting. Flinck relations with Cleves became in time very important. He was introduced to the court of the Great Elector, Friedrich Wilhelm I of Brandenburg, who married in 1646 Louisa of Orange. He obtained the patronage of John Maurice of Nassau, who was made stadtholder of Cleves in 1649. In 1652 a citizen of Amsterdam, Flinck married in 1656 an heiress, daughter of Ver Hoeven, a director of the Dutch East India Company. He was already well-known even then in the patrician circles over which the burgomasters De Graef and the Echevin Six presided; he was on terms of intimacy with the poet Vondel and the treasurer Uitenbogaard. In his house, adorned with antique casts, costumes, and a noble collection of prints, he often received the stadtholder John Maurice, whose portrait is still preserved in the work of the learned Barleius.